Hej!

Vi har haft relationskris, jag och bloggen. Jag har faktiskt gått omkring  och funderat på att helt och hållet sluta blogga. Orsakerna är flera. Dels har jag inte haft inspiration. Jag funkar så att ifall bloggarna jag läser börjar bli inaktiva så slutar också jag blogga. Det finns liksom ingenting att ta inspiration av,ingen att ha en gemeskap med. Såå jag skyller dels lite på bloggarna jag läser ;)

Men den största orsaken till min tystnad är så löjlig att jag inte ens vet om jag vågar skriva om den. När blev jag så självmedveten? Låt gå..
Jag har fått ett av mina drömjobb. Jag har nämligen börjat sommarjobba som radiopratare på radio X3M. Jag älskar jobbet, men plötsligt märkte jag att jag fick ganska många okända följare på instagram. Sen kom det in ett par vänförfrågningar på facebook. Det blev plötsligt påtagligt att någon faktiskt lyssnar på radio.

Jag blev lite rädd, måste jag erkänna. I studion tänker jag inte så mycket på att folk lyssnar, även om det kommer in respons via t.ex. snapchat och sms hela tiden. Men sent på kvällarna, när jag inte får sömn, blir jag löjligt självkritisk och börjar fundera på varför jag formulerade mig så eller varför jag skulle berätta just dendär grejen. Egentligen är jag inte så osäker som det låter, men vi tvivlar väll alla på oss själva emellanåt?

Så jag blev lite orolig. Tänk om någon googlar den nya radiorösten och hittar min blogg, och plötsligt får ta del av sånt som jag aldrig skulle tala om på radio. För jag brukar vara ganska öppen här, kan jag medge. Jo jag vet ayy det är försent redan med allt material jag publicerat under åren, men varför lägga till nytt hela tiden?

Men nu tror jag att jag har bestämt mig. Jag behöver blogga för att få ut känslor, tankar. Därför tänker jag fortsätta. Sak samma om nån supernyfiken lyssnare plötsligt virrar in sig här. Välkommen! Det här är jag bakom kulisserna. Försök att inte vara så dömande som jag själv är mot mig själv :)

Publicerad 18.05.2015 kl. 23:46

Våren kommer!

Det känns som om våren är här. Började jobba klockan 6 imorse, o när jag steg ut genom ytterdörren så hörde jag fåglarna sjunga. O fast klockan var så lite, så var det varmt, plusgrader! Behövde inte ens handskar vid ratten.

Ett annat vårtecken är att alla galningar vaknar ur sin vinterdvala. Jag är seriös. Har åkt kvälls- och nattåg hem från stan hela veckan och det finns inte en kväll som jag inte skulle ha hamnat ut för nåt konstigt. Främst har det varit män i olika åldrar, de flesta helt nyktra, som plötsligt trott att det är helt okej att kommentera mitt utseende, skrika efter mig eller komma fram och föreslå oförskämdheter. Vafan?

En kväll sportade en gubbe i tåget med att gå fram till invandrare och skrika om terrorister och Isis. Samtidigt som jag blev både arg och frustrerad så var det skönt att se att folk faktiskt inte bara sitter och tittar på nuförtiden när någon blir trakasserad. Själv satt jag så långt bort att jag inte ens hann reagera före flera passagerare tillsammans hade kört iväg mannen så att de han trakasserade fick vara ifred. Faith in humanity restored <3

Sköt om er gott folk!

Publicerad 28.02.2015 kl. 23:16

Fifthy shades of grey..

Jag har också sett filmen! Jag vill också blogga om den!

Ärligt sagt tycker jag inte den var så urusel som alla tycks tycka att den är. Visst, karaktärerna är inte de mest komplicerade, och ibland undrade jag nog när det ska ta slut, men jag hade inte förväntat mig en Tarantinofilm heller. Jag tror Fifthy Shades of Grey är lite samma sak som med skvallertidningen Seiska, man ska helst dölja att man håller på med sånt och gärna tillägga att det bara är skräp det handlar om.

Det stora problemet med Fifthy Shades of Grey för mig, är lite överraskande att moraltanten i mig vaknar. Det är en konst att piska den man älskar, man kan liksom inte bara börja slå hur som hellst och vart som hellst. Jag ser framför mig skräckscenariot när kille 15 bast just sett filmen och blir inspirerad..

Och sen förstås hela BDSM delen. Jag tycker inte det finns nåt förkastligt i sånt, men inriktningen är kanske inte fullt så romantisk och oskuldsfull som filmen målar upp. Snart börjar alla som gillar att få en dask på stjärten nu och påstå att de håller på med BDSM.
Sen målas ju Christian upp som ett monster som har ett problem, så samtidigt stämplas alla som håller på med BDSM som några som inte har allt hemma.

Föga överraskande för mig var att jag reagerade på hela man kvinna maktbalansen i filmen. För jag är inte sådan. Men nu blev jag jävligt irriterad. Ana förväntas genast på direkten gå med på sexlekar hon inte alls är okej med men Christian kan inte ens tänka sig tanken att för hennes skull gå ut och äta en gång i veckan. För han "gör inte sånt". Vafan?

Det jag var imponerad över var att det aldirg kändes som om det blev för mycket. Det var inte en porrfilm, utan en helt vanlig film med lite fler sexscener än vanligt. Det kunde lätt ha spårat ut.

Och sist men inte minst. Sluta tafsa henne i ansiktet hela tiden! Tack för mig :)

Publicerad 18.02.2015 kl. 00:00

De händer i mitt liv igen.

Om vi säger såhär, respekt är allt för mig. Vid det skedet jag inte känner mig respekterad har man bränt alla broar man kan nå fram till mig med. Och nu har en och annan bro bränts.

Så jag skriver, skriver om, fixar, motiverar, söker rekommenderare, skickar, ringer samtal. Och så myser jag lite i känslan av skadeglädje. Itse olette kuoppanne kaivaneet. Mohahaha!

Publicerad 11.02.2015 kl. 20:56

Ett föga överraskande samtal


Kalevalakurs, Folkloristik, Helsingfors.
Fem minuter före lektionen börjar dimper en kille ner brevid mig. Han har hår som säkert är längre än mitt och ett skägg så stort att Hynynen skulle bli avundsjuk. Jag betraktar honom en stund och sen koncentrerar jag mig på min kalender igen.

Det tar nån minut tills jag hör ett tveksamt "förlåt" från killen, han vill ha min uppmärksamhet. Ja tittar frågande upp.
"Alltså, dehär e kanske lite pinsamt, men du råkar int ha en hårsnodd o låna?"
Det har jag. För att lätta upp stämningen lite förklarar jag att jag tyvärr inte har några pinnin (va fasiken e de på svenska?), för de tappar man bort hela tiden. Han nickar o konstaterar att det nog är ett helvete med dem, men han råkar ha några i fickan nu. Haha.

Jag berättade samma story för V igår också och sa nåt i stil med att "vi bondade lite". V stirrar helt oförstående på mig en stund och utbrister sen "Kan du inte tala som en vuxen människa så att jag förstår dig, jag kan inte såndärn tonårsslang". Jepp..

Publicerad 04.02.2015 kl. 11:20

Censur

Jag vet varför det inte funkar att blogga just nu.
Det är för att jag har en sak på hjärtat som jag verkligen vill få ut, men det går inte. Jag vill tala med någon men är rädd att uttala högt det som stör mig, då blir det liksom mer påriktigt. Kan inte blogga om saken heller, vilket leder till att alla andra inlägg jag skriver känns löjliga och tillgjorda.
Så nu vet ni.
Publicerad 02.02.2015 kl. 00:53

Äpplena kan ni lämna på katedern

Jag skrev någon gång i november om att jag hade fått ett snuttjobb som jag inte ville berätta om före jag har namnet på pappren. Glömde helt bort hela grejen, men alltså jag jobbar i två månader som modersmålsvikarie på mitt gamla gymnasium. Jag trivs jätte bra, o har så kul att jag faktiskt funderar på att läsa mig till lärare.

Idag hade gymnasiet öppna dörrars dag vilket betydde att jag jobbade i en timme. Vi hade improvisationsövningar, och det var härligt att se när nervositeten började släppa och eleverna började njuta av att hålla på med impro. De fick mig att börja sakna teatern igen, tror nog att ja ska ta upp de som hobby igen iår. Lär ska vara så att min gamla teatergrupp börjar repetera i höst igen, så kanske man skulle våga sig med. Vi får se.

Annars har jag bara tagit det lugnt idag. V har en kompis över, o ja trivdes med pojkarna tills de började spela NHL. Vs kompis är så söt, när han kom hit och jag bara hälsade på honom från soffan gjorde han puppy eyes och frågade mig varför han inte får en kram. Klart han fick det, jag gillar o kramas ^^

Imoron ska ja jobba. Med min Walle och R. Kommer int bli till nåt, vi är för bra kompisar. R har dessutom varit i armén i ett år, så ska bli kul o jobba med honom igen. Hoppas de inte kommer nå kunder :D

 

Publicerad 17.01.2015 kl. 20:17

Milli
Jo det är mitt namn.

Jag är en aldrig vuxen tös som bloggar ocensurerat om journalistikstudier,
jobb på hamburgerkedja och det lilla jag hinner med där emellan.

Hon läser blandannat:
Färgklickar
O'boy
Jenni pupusen seikkailut
Ellen Sofia
Livet i Lima
Postsecret

 

Bor ihop med min pojkvän sen några år tillbaka i en småstad en bit utanför Helsingfors.
Brinner för heavy metal och allt som är lite udda.
Är beroende av internet och kaffe.
Sjunger och dansar omkring när jag är ensam hemma.
Kan vara riktigt blyg emellanåt, men sällan då jag brinner för nåt.

Dansa vilt min själ - lär dig aldrig marschera



 

Senaste kommentarer

22.05, 07:48Hej! av Fröken Lindblom
22.05, 07:46Hej! av Fröken Lindblom
06.01, 12:47Årsresume del 3 av
21.11, 14:13Ny hårfärg! av mams
21.10, 14:34En helt onödigt parentes av mams